Between 1965-1974 one million new flats were produced in Sweden and the project is called the millionprogramme. One of the areas that was build during this period of time is Rosengård in Malmoe. Today Rosengård is a very segregated area, not just in relation to the city of Malmoe, but within itself. I´ve chosen to study the ideologies behind one of the actors acting and non acting regarding the segregation complex of problems in Rosengård, the housemanagers. I´ve studied one public housecompany and two houseassociations who all owns and manages houses in Rosengård.The ideologies that I´ve studied in this study is what the informers think of the people that live in Rosengård, the society in general, Rosengård and the diffrent smaller areas within Rosengård.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida läroböcker för samhällskunskap och historia i gymnasiet upprätthåller eller motverkar de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker med hjälp av en läromedelsanalys, närmare bestämt en ideologikritisk textanalys, av sex stycken läroböcker för gymnasiets A-kurser i samhällskunskap och historia. Analysen av läroböckerna har genomförts utifrån tre analysredskap som framarbetats med utgångspunkt i postkoloniala teorier inriktade på Afrika. Dessa analysredskap är: a) över- och underordning, b) dikotomier och c) etnocentrism och eurocentrism. Resultatet visar att läroböcker upprätthåller de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden.

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna.

Titel: Tankefigurer som framställs i media om Strömsunds kommun ? En ideologikritisk textanalysNivå: C-uppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Emelie HolterHandledare: Eva Åsén EkstrandExaminator: Mathias SylwanSyfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds kommun är stort och det är viktigt att vända denna negativa befolkningstrend för att kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund är det intressant att undersöka vilka tankefigurer Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund framställer och presenterar av Strömsunds kommun.Forskningsfråga: Vilka tankefigurer framställer och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds kommun?Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys.Empiri: 6 artiklar fån Östersunds-Posten och 6 artiklar från Länstidningen Östersund.Slutsats: Sammanfattningen av denna analys är att ÖP och LT framställer främst negativa tankefigurer om Strömsunds kommun som i slutändan kanske kan påverka kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invånarna själva och andra ser på kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlägsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstäderna, samt landsbygden i sig som tankefigur.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Den här magisteruppsatsen i kulturstudier är en ideologikritisk analys av Göteborgsstadsplaneringsidelogi mellan 1959 och 2011. Den huvudsakliga frågeställningen är hurskillnaden mellan efterkrigstidens- och dagens stadsbyggandsideologi kan förstås? Med hjälpav Karl Marx värdeteori om kapitalet undersöks de materiella betingelserna förstadsbyggnadsideologins förändrade förhållande.Studien argumenterar för att efterkrigstidens stadsbyggnad helt och hållet anpassades efterden tunga tillverkningsindustrins behov av arbetskraft och infrastruktur. Men också till dentillströmmande arbetarklassens högre krav på levnadsstandard. I analysen av nutidastadsplaneringsideologi pekar studien på förändrade förutsättningar såsom anpassning tillglobal arbetsdelning och ränteorienterat kapital.

ABSTRACT Titel: Våldtäkt i Aftonbladet och Expressen: En idé- och ideologikritisk granskningNivå: CFörfattare: Mimmi Hedlund och Matilda GylleusHandledare: Mathias SylwanSeminariebehandlas: Tisdagen den 3 juni, klockan 11.00-12.00, sal 31:524 Syfte: Sexualbrott är den typ av brott som anmäls i minst utsträckning i Sverige, samtidigt som vi har en bred definition av våldtäkt i den svenska lagen som ska ge stöd åt offren i anmälningsprocessen. Mediernas nyhetsrapportering spelar en viktig roll i detta genom vad de tar upp och sättet de gör det på. Mot denna bakgrund tycks det ligga en viss konflikt och det är den problematiken som vi vill undersöka genom att vända blicken mot kvällspressens framställning av våldtäkt. Vår frågeställning är: Hur framställs våldtäkt i kvällspressen? Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ textanalys av tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen, med idé och ideologikritisk inriktning. Resultat & slutsats: Offer och förövare framställs ofta på ett kategoriskt sätt som placerar dem i olika fack. Detta leder till stereotypiska framställningar som då ofta bekräftar läsarens bild av våldtäkt.

I denna uppsats utforskas det f?r?ldraskapsr?ttsliga regelverket och de r?ttsliga utmaningar som moderna familjekonstellationer st?lls inf?r inom svensk familjer?tt. Genom den ideologikritiska teoribildningen belyser uppsatsen hur lagstiftningen inte s?llan ?r f?rankrad i traditionella ideal och d?rmed inte l?ngre speglar den verklighet som m?nga familjer lever i idag. Uppsatsen syftar till att identifiera de underliggande intressen och ideologier som formar det svenska r?ttssystemet samt utv?rdera relevanta lagf?rslag i SOU 2022:38, Alla tiders f?r?ldraskap ? ett st?rkt skydd f?r barns familjeliv ur ett ideologikritiskt perspektiv.

Uppsatsen studerar Vilhelm Mobergs ?Sänkt sedebetyg? ur ett ideologikritiskt perspektiv. Samhället och ?andan? (ideologin) i romanens berättelsevärld beskrivs och ställs mot huvudkaraktärens syn på den (ideologikritik). Syftet är att hitta ett nytt sätt att betrakta och angripa en så relativt välstuderad roman som ?Sänkt sedebetyg?..

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Syftet med studien är att utröna vilka värden som präglar den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa går att härleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tänkas få ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien använder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhällets möjligheter och begränsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan är kraftigt präglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmässiga värden. Dessa värden går att härleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhället vari en målrationell syn på såväl utbildning som samhälle främjas. Studiens resultat påvisar en icke-värderande politik och inskränkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojämlikheter i samhället reproduceras och befästs ytterligare..

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativa data undersöka hur genus framställs inom dettextila hantverket, samt vad som händer när en hantverkare/konstnär inte följer de normersom finns inom det området. Teorin utgår ifrån genus, hur den textila normen har skapats ochvilka drag det finns idag. Som metod har en ideologikritisk textanalys använts, där datan ianalysen delats upp i fyra teman. Resultatet visar att normen att textil är feminint ännu leverkvar, men att det börjar bli mer accepterat för män att utöva textila hantverk..

Vi har i denna studie undersökt om den grävande journalistiken har större möjligheter än journalistik i allmänhet att fullfölja det journalistiska uppdraget. För att kunna svara på den frågan har vi först, genom teori, tittat på skillnaderna mellan den vardagliga journalistikens ideal och hur den fungerar i praktiken. Glappet visade sig vara väldigt stort. Med teorin som grund har vi genom den kvalitativa ansatsen analyserat tre inslag från det grävande tv-programmet ?Uppdrag granskning?.